0 Läs mer >>
Hej hopp! 
Ett tag sedan nu igen. Fakk. Jag som tänkte jag skulle bli så jävla hajj på detta med bloggandet. Livet kom emellan kan man säga... 
Det är fredag kväll/natt och den här nattugglan är vaken som vanligt. Sen kommer jag klaga imorrn på att jag är trött. Att man aldrig lär sig. Imorrn blir det visning av hus- igen. Är trött så jag spyr på skiten. Fast det där har ni hört allt om innan. Har slutat ha nåra större förhoppningar längre. Iaf ska vi till Johanna och Arash på middag efteråt och det ska bli så himla mysigt! Dessutom fullkomligt ÄLSKAR jag att bli bjuden på mat!! Vill ni ge mig nåt jag uppskattar- bjud på MAT!! ;) På riktigt. 
 
Livet rullar på, snabbare än nånsin och bebbarna växer så det knakar. Så fort att vissa kläder nästan är urväxta innan de hinner användas. Ljuvliga är de, våra små. Jag njuter så mycket jag orkar. Och är tacksam för varje dag jag får vara nära dem, gosa, busa och skratta. De är ff lugna och glada nästan jämt men har blivit lite gnälligare framåt em/kvällupplever vi. Vet inte varför, jag är livrädd att mjölken ska börja sina och att de skriker för att de eg är hungriga. Men de verkar växa som de ska iaf och mjölken kommer. Jag är inte beredd att ge upp ammningen riktigt än. Vi har börjat ge liiiite mat nu. Alltså pyttelite. Jag har kokat äpplebitar och mosat, likaså med morot och palsternacka. Idag fick de smaka avokado på fingret och Roger köpte en smakis som de fick lite av och verkade gilla helt ok faktiskt.
I torsdags var det "mammaträff" igen. Trevligt och god kaka fick vi (mvh kakmonster nr 1). Förra veckan på träffen vände sig Alma från rygg till mage för första gången! Hon har varit på gång ett tag och rätt som det var hände det bara. Hon var rätt förvånad själv. Fort fram med kameran för att fånga det historiska ögonblicket ;) (har ingen bild att dela med mig av just nu tyvärr)
 
Gällande nästa års Vätternrunda var det ju dax för anmälan i veckan. Och före det- intresseanmälan. Jag hade ju missat datum för detta och inte bestämt mig för hur jag skulle göra. Så. Himla. Velig. Har ju sagt att jag vill försöka mig på att köra under 8 timmar om jag ska köra nån mer gång. Alltså, jag kan ju vägen runt den där pölen och som det känns just nu betalar jag inte 1350 spänn, eller 1750 som det kostar att anmäla i grupp, för att cykla runt den bara "för skoj skull" en tredje gång. Visst att det är kul å cykla men det skulle inte enbart vara därför jag skulle göra det. Mer för att se hur hårt jag skulle kunna pressa mig tidsmässigt. De flesta tänker nog att jag är en stolle som ens funderade på detta och nog är jag en stolle alltid. Tog mitt förnuft till fånga till slut och beslutade mig för att inte anmäla mig. Vet ju hur mycket träning som krävs och jag vet att jag skulle känna pressen över att komma iväg och träna och stressen över de tillfällen de inte kommer vara möjligt mtp de små. Den stressen vill jag inte känna nu. För den här tiden kommer aldrig nånsin tillbaka och jag vill kunna njuta av de små sessorna fullt ut. 
Det kommer fler utmaningar och andra lopp. Vättern är inte allt. Långt ifrån. Däremot behöver jag sätta upp nåt annat mål med träningen. Är rädd att jag blir en soffpotatis annars. Fast det är liksom inte jag. Men i alla fall. Det är så mycket mer motiverande och roligare med utmanande mål i träningen. Men de måste vara rimliga. Och jag måste vara rättvis mot mig själv och familjen oxå. Synd att cykling är så tidskrävande. 
Den här veckan har varit en katastrof träningsmässigt, har kommit iväg till gymmet 1 gång (allt är bättre än inget eller vad säger man?), jag har helt enkelt inte haft motivation nog å så har bebbarna varit lite gnälligare än vanligt. Går väl an när en sätter igång, men med två är det inte lätt att vara ensam. 
Cykeln har inte blivit rastad på säkert 3 veckor nu. Det har varit/är så sjukt tråkigt väder och finracern (lr ja- ENDA racern) känns inte så kul å ta ut då... får önska mig en cross eller en mtb av tomten.. börjar bli mer å mer sugen på det faktiskt. Får väl vinna på lotto först. 
 
Bjuder på lite bilder från vår vardag
 
Svettigt värre efter ett spin puls-pass där jag lyckades förmå den inte alltför vältränade kroppen att nå 10 slag från maxpuls. Rätt stolt över det faktiskt haha. Av svetten att döma ser ni den utbuktande fulmagen som förmodligen aldrig kommer krympa. 
 
 Träning pågår! Även här hemma
 
 Hallååååå ja!
 
 "Babblarna" är himla kul
 
Alma <3
 
 
 
 
 

Inget VR 2015