cyklissa.blogg.se

Myser fortfarande lite efter förra veckans roligheter och glömde hylla min underbara sambo i föregående inlägg. För min Roger är verkligen en klippa, mitt livs kärlek! Han stöttar mig alltid och pushar och tror på mig och det betyder så otroligt mycket! På tävlingsdebuten kom han med små tips att tänka på inför loppet utefter de förhållanden som rådde, han pumpade däck, kollade däck, kollade över hela cykeln och hejade på mig under loppet. Väl i mål var han nog gladare än jag och jag fick många pusar och kramar. Dessutom vet han precis vad jag behöver - en coca cola direkt efter målgång :) Det var den godaste colan nånsin!

Min övriga familj har aldrig direkt varit så intresserade av mina upptåg och galenskaper och har nog lite svårt att förstå tjusningen att bli alldeles uppslukat av något och kämpa för det. Roger ställer upp fastän jag märker att han inte alltid är så jättepigg på det, men han gör det ändå - för MIN skull! Jag hade aldrig utvecklat cyklingen så mycket det här året om det inte vore för honom. Han står ut med att lyssna på mitt tjat om olika träningsmetoder, om återhämtning, sömn och mat och när jag ibland är ganska ego och bara pratar om mitt. Tur att han också är cyklist, om än kanske inte lika "manisk" som jag bland kan bli när jag går alldeles in i något eller har fått en ny idé, en superrunda eller liknande.  

 

Konstaterar att det är viktigt och väldigt skönt att ha någon i ens närhet som förstår, pushar och ställer upp när man som mest behöver det! <3