cyklissa.blogg.se

Hej hopp!

 

Sen sist har vi hunnit med en del... inga revoutionära händelser kanske men alltid händer det ju nåt.

Varför inte en sjukhusvistelse som ju är så kul. Började med en fredag för typ 3 veckor sedan och jag kände hur det började bli hårt i ena bröstet, begynnande mjölkstockning alltså, som så många gånger förr. Det var bara det att denna gången försvann inte helvetet utan på lördagkvällen kände jag mig hängig och till slut låg jag och frossade som en idiot i sängen. Det var helt omöjligt att somna ifrån och det värkte såklart i bröstet så det fick bli Ipren. Inte så bra när man ammar men inflammationshämmande iaf. Söndagen kom och jag var inte bättre utan höll febern i schack bara tack vare tabletter. Blev övertalad att ringa 1177, fast jag helst ville vänta till måndagen. Att sitta på akuten i flera timmar när man har två 5 - månaders som ska ha mat var tredje timma kändes inte jättelockande. 

Blev dock rådd att åka till akuten genast. Sagt och gjort, jag gav mig i väg. Utan barn. Behövde tack och lov inte vänta mer än typ 2 timmar (vilket iof var tillräckligt med hög feber). Hade dåliga värden, förhöjd puls och blev inlagd. Bebbarna kom och som tur var kunde jag amma det onda bröstet som vanligt. Blev 2 nätter på sjukhus då sänkan var ännu sämre dag nr 2. Fick antibiotia intravenöst och det var nog det värsta för fy helvete vad ont det gjorde att få. Till slut stack en sköterska om mig i andra armen- skönt (även om jag är rädd för sprutor oxå mesig som jag är). Det gör ff ont i den "första" armen, förmodligen infektion (?) i kärlet (lr nåt sånt prata de om att de kunde bli). Kändes inte alls bra att amma och veta att bebbarna fick i sig all medicin som jag fick men vad gör man :( 

Ultraljud av bröstet visade att det inte behövde dräneras - THANK GOD FOR THAT! Vi tackar SÄS för den mycket goda maten och det braiga uppassandet. Inget ont som inte har nåt gott med sig. Roger och bebbarna (såklart) fick oxå stanna hela tiden. 

Summa summarum: Ignorera aldrig en mjölkstockning!

 

Annars rullar livet på som vanligt. Alma och Edith växer och utvecklas hela tiden, jag försöker njuta så mycket jag kan! De hade en "svacka" på några nätter då de sov dåligt men annars sover de bra och med undantag för diverse nappinstoppningar ibland så sover de (peppar, peppar) nästan alltid från ca 20 - 05. Somnar sedan om ca 2-3 timmar. Inser att jag har det väldigt bra på det viset.

Vi fortsätter ses i "mammagruppen" varje vecka, det har blivit lunch och promenad i skogen samt besök på biblioteket där vi var med på sångstund. Myspys.

 

I helgen som var julpyntade vi, lika bra att ta allt på en gång, även om det inte är jul riiiktigt än utan mest advent, Men jag gillar tomtar och det är lika bra att njuta medans man kan. 

 

Imorrn väntar besök hos syrran i Hökerum, hon ska julbaka lussekatter och pepparkakor. Jag ska väl mest kolla på. Och äta en och annan degklump.

Mer bak väntas faktiskt både fredag och lördag. Det blir med goa vänner, vissa har jag inte träffat på ett bra tag så det ska bli himla mysigt!

Av nån märklig anledning går det inte hämta bilder just nu så därför uteblir dessa.

Kram på er!