Längtan
Konstaterar att jag verkligen lider av abstinens när det gäller utomhuscykling just nu! Senaste veckan har jag nämligen inte mindre än 3 gånger drömt att jag svischar fram på racern! Det är förresten inte bara på nätterna jag drömmer om det...
Blunda och tänk på:
Sommar, sol, värme....
Bara armar och ben UTAN "tuppaskinn" (dvs gåshus, ståpäls)
Ljumma vindar...
Cykla i solnedgång...
Slita i branta uppförsbackar...
Farttårar i branta nedförsbackar...
Kämpa för att komma ikapp den där snabba cyklisten där framme...
Cykelfika i solen vid Vänga kvarn...
De underbara cykelvägar vi har tillgång till här (lyx!)
Vara dönervös inför tävling men tycka det är såå värt det efteråt...
Kämpa för att hålla pulsen 10 slag från max i intervallerna...
Kämpa för att bli QOM på Strava...
Känna delaktighet och tillhörighet med likasinnade...
Tjejläger...
Belöningen efter ett riktigt bra pass...
Och så undrar folk varför man lägger ner timmar på cykeln??
Konstigt.
Längtar