Var är tjejerna?!

Nu var det ett tag sen jag bloggade, lusten har helt enkelt inte infunnit sig men nu fick jag nåt att fundera på. 
Fritz som driver "cykelbloggar" skrev för några dagar sedan om att det finns 4 svenska damlag på cykel. 4! Tycker det är skitlite! (läs mer på: http://cykelbloggar.blogspot.se/2014/01/det-finns-4-damlag.html). Fast i och för sig är ju tyvärr inte Sverige nåt vidare stort cykelland heller... Själv känner jag mig stolt över att ett av lagen är ett Boråslag, även om jag inte känner tjejerna personligen. Ett ungt lag med allaredan goda resultat i juniorsammanhang bådar gott för framtiden, blir spännande att följa! 
Hur kommer det sig att inte fler tjejer satsar på tävling inom cykel? Och hur ska man få fler att börja? Jag har inga vetenskapliga belägg utan tänker efter eget huvud att cykling är ju något som de allra flesta lär sig som barn (right?), skulle tro att det är lika många tjejer som killar när det gäller den punkten. Vad är det då som gör att vi oftast bara ser cykeln som ett färdmedel och inte som tävlingsredskap? Steget borde i min värld inte vara jättestort att locka barn att fortsätta använda cykeln som en träningskompis och kanske även hitta tjusningen med tävling. Skulle egentligen forska i vad klubbarna gör för att locka fler unga och tjejer. 
 
Är det så att de flesta tjejer vill ha lite lagom motion, inte är tävlingsinriktade och mest bara vill cykla för att sedan kunna käka den där gofikan med gott samvete? Jag säger inte att det är fel och jag tycker själv att myscykla är underbart och ger livskvalitet men jag tror samtidigt att många är sjukt grymma på cykel men aldrig "vågar" ta steget ut att börja tävla alt. prioriterar annorlunda jämför med killarna (?)
CK08 och Hisingens CK (fler?) ordnade förra året träningstävlingar för tjejer vilket jag tror är en superbra inkörsport inför "riktig" tävling. Jag var själv med på ett av HCK´s tillfällen där det var bra uppslutning, vart tog ni vägen på tävlingsbanorna? Jag har själv inte gjort mer än tre tävlingar så nybörjare är man ju men jag är stolt över att jag vågade börja tävla! För visst kan det vara skrämmande att kasta sig in i en sport man aldrig tänkt ens knappt finns för att sedan börja tävla i samma sport med allt vad det innebär. Jag var/är dönervös men det är ändå värt allt när man väl är där :) 
Många jagar tider på motionslopp - varför inte ta det ett steg längre och se hur man VERKLIGEN ligger till? Nu vet jag också att skillnaden mellan motionslopp och tävling är stor, jag tänker på taktik, upplägg och på att man inte hjälps åt på samma sätt som på ett motionslopp om man kör flera i en klunga (vilket oxå självklart är superkul!) men det är ju bara sååå kul! :)
 
Ny regel är att om tjejerna är över 15 st i en klass måste arrangörerna se till att dessa får starta i egen klass, i annat fall kan inte tjejerna kräva detta. Vet inte riktigt vad jag tycker om detta... Visst kan det vara bra med en gräns för att sätta lite press på  arrangörerna, samtidigt ställer det krav på att tjejerna blir tillräckligt många. Vi är helt klart värda egna klasser för att tävla på lika villkor! Kom igen nu tjejer, visa att vi också kan och vill tävla i en av världens tuffaste sporter!
 
 
 
 

Kommentarer:

1 Anna Jansson:

skriven

Ja vart är tjejerna? Jag tycker det är en svår och stor fråga, jag får för mig att tjejer inte vågar cykla i grupp lika mycket som grabbar heller. Lite mer rädda att bli avhängda kanske?

Svar: Det verkar onekligen vara en svår fråga, man undrar om någon reflekterat över VARFÖR det är så? Men det verkar inte vara nåt stort fokus på att locka tjejer till klubbarna och tävlingarna heller direkt, man känner sig helt enkelt inte välkommen kanske? Det blir väl ett budskap som säger att tjejer ofta inte är önskvärda på banorna? Om man ser till de högre klasserna och prispengar osv... det är ju inget som lockar tjejerna precis... (som i så många andra sporter...)Vet inte om du tänker "grupp" som i grupp med enbart tjejer på träning eller tävling eller som i grupp med båda könen. Bland killarna kan det säkert vara rädsla för att bli avhängd men i grupp på träning med enbart tjejer upplever jag att tjejer gärna kör i grupp, att det inte finns rädsla att bli avhängd där utan att man kör för att det är kul. På tävling blir det mer allvar och visst är det fler risker oxå då man inte kör lika "organiserat" som på träning och det tar tid att lära sig hur man ska ligga o s v. Kanske är det det som skrämmer? Fast det borde i så fall vara samma för killarna...
Martina

2 Katja:

skriven

sketabra skrivet, håller helt med. fattar inte varför man lägger fett me tid för att prestera för bra på ett motionslopp när man kan lika gärna tävla istället.

Svar: Visst, jag kan förstå att man vill cykla motionslopp för sällskapets skull och för känslan att vara ett team, att verkligen hjälpas åt, jag tycker själv det är skitkul! Men (för mig) är det viktigt att ligga på samma nivå och ha samma mål på ett motionslopp som man kör tillsammans med andra, annars är det lätt att inte känna sig nöjd. Jag har svårt att ha som mål att "bara ha roligt" på ett lopp och inse att jag hade faktiskt mer att ge när jag kommer i mål. Jag vill ge allt och lite till och ha satt tidsmål som är utmanande, när jag kör lopp. DET är för mig att ha roligt på lopp! :) (kan det ha med tävlingsinstikt att göra?! ;))
Martina

3 Carolin:

skriven

Hej
Jag trillade precis in på din blogg och det här inlägget. Jag har själv precis börjat cykla racer, det var tjejklassikern och tjejvättern som fick mig att börja och jag gillar det! Har cyklat ett motionslopp och på lördag är det dags för tjejvättern. Har precis börjat cykla MTB också, vilket sambon håller på med, och ansökt om medlemskap i en cykelklubb här i Göteborg som jag varit med på några tjej-MTB träningar med. Och jag skulle säga att det känns som att vad gäller MTB så är det lite mer: "Hej tjejer kom och cykla med oss andra tjejer, det är skitkul", men vad gäller landsväg så får jag känslan av att eftersom alla (så gott som) kan cykla redan så behöver man inte kontakta en klubb för att lära sig att cykla. Och därmed finns det ingen direkt info om hur man ska gå till väga. Det är klart en sak om du börjar cykla för att du känner någon som gör det och som kanske tar med dig, men landsvägscykling kommer nog ofta (i alla fall i mitt fall) från en själv och eftersom informationen är så pass knapphänt så är det svårt att veta dels vart man skulle vända sig för att börja tävla men också om man ens skulle ha en chans på tävlingsbanan eller bara göra bort sig?

Jag väntar nu på att få mitt medlemskap godkänt och hoppas sen lära känna lite mer cyklande folk och se vart det leder, skulle gärna börja träna för tävling om jag visste mer om vad som krävs :)

Blev kanske lite rörigt men jag hoppas du förstår min tanke!

Lycka till med bebisarna, vad spännande!

Kommentera här: