Det närmar sig...
Så har det gått en vecka till. Hade aldrig trott att dagarna skulle gå så fort som sjukskriven. Men man får hitta på lite annars blir man (jag) knäpp! Fast allt det där jag tänkte göra, typ rensa skåp å sånt kuligt, har inte blivit av... än... vi får väl se hur det blir med det. Fast vissa grejer bör verkligen göras innan de små anländer, om vi på nåt vis ska få plats krävs lite planering.
I måndags kom vår nya sängram äntligen! Så skönt att komma upp från golvet :) Dock tar den ju lite plats... shit vad trångt vi har det, helt sjukt egentligen, men det måste gå på nåt vis.
Igår var minsta syrran här i Borås och vi gick lite på stan (orkar inte så långt) och jag inhandlade en långärmad mamma-tröja och en som jag kan ha både nu och att (förhoppningsvis) amma i sedan. Vill inte köpa på mig för mycket då det är så kort period men samtidigt måste man ju ha kläder på kroppen och inte bara mysdressen då.. ;) Är så tacksam att jag fått ärva en hög kläder av snälla Karin!
Vi slog på stort och käkade lunch och unnade oss en stor bit kaka i efterrätt - MUMS! Hon följde med hem till oss och så vips hade hela dagen gått. Skönt avbrott och kul att prata om hennes långa resa och en massa annat tjejsnack :)
Idag har jag och R varit på ultraljud igen. Båda bebbarna ligger fortfarande med huvudet neråt och läkaren tror inte att de vänder sig mer nu - hope not!! Beräknad vikt såhär i v. 31+ 2 på tv1 är 1984 gr och tv2 1850 ca, de ligger alltså precis på kurvan för enlingar (man har ingen speciell kurva för tvillingar) eller tom +6 och +2 %. Himla skönt! Men inte konstigt det börjar bli tungt - ca 4 kg bebis i magen!! Inte så konstigt kanske att jag sover som en riktig kratta, varannan timme vaknar jag ungefär och det är för att vända mig, DET är inte skönt! Och jäklar vad det trycker på den stackars blåsan! Ja, ja tur att man kan lägga sig på dagen!
I övrigt så berättade läkaren en del om händelseförloppet med förlossningen och lite annat. Väldigt skönt med ett sånt samtal äntligen. Det börjar ju närma sig som sagt! Fick reda på att from 27/5 kommer de inte att stoppa förloppet om bebbarna vill komma ut. Och i v. 37 blir jag igångsatt om inget hänt, runt 17:e juni mao. Shit, det är ju snart!! Är livrädd men längtar mer och mer <3 Jag tänker att det blir som det blir helt enkelt. Kommer inte gå att förbereda sig på smärtan men behöver börja träna på avslappning och mental träning och andningen, är övertygad om att rätt inställning är sjukt viktigt för att klara smärtan bättre oxå.
Magbild v. 31+0
Efter dagens ul fick kroppen sitt på gymmet. Det var riktigt skönt även om jag kör väldigt lugnt såklart. Men det är lätt att känna vad kroppen klarar. Har börjat få ont i axlarna av liggställningen nattetid och det känns i knäna att belastningen är större och muskelmassan mindre, dessutom blir jag lätt som en ostbåge av att inte träna ryggen, så lite förebyggande träning är inte fel!
