cyklissa.blogg.se

V. 30+ 2 idag och plötsligt börjar det gå upp för mig hur fort det närmar sig att livet aldrig någonsin blir som förr igen, sista veckorna som "icke-mamma"! Har inte varit något nervös tidigare men börjar faktiskt bli lite pirrig inför förlossningen nu! De kan ju faktiskt komma i princip när som helst... Om allt går som planerat är det ca 7 veckor kvar. 

För övrigt känns det väääldigt välbehövligt att vara sjukskriven nu. Senaste nätterna har jag sovit som en kratta, alltså värre än vanligt. Vaknat 1 g/tim (!) och varit uppe åtminstone 3 ggr på toa... hopplöst... det gör mer och mer ont i magen vid vändningar och man känner sig verkligen som en valross! Nu börjar jag känna mig förkyld och har lite halsont också och det är klart att immunförsvaret får sina törnar när man inte sover ordentligt. 

 

I veckan som gått har vi varit hos fotografen igen för att se på bilderna som han tog för ett par veckor sedan, mest på mig och magen men även några på mig och Roger och vi blev inte besvikna på resultatet. OMG vad vackra de var!!! Jag börja nästan lipa... ni kan ju föreställa er hur lätt det var att välja ut vilka vi skulle köpa... Det slutade med att vi beställde ett album med 11 bilder och en förstoring. Ska försöka få in dem i bloggen vid senare tillfälle. 

Jag har också varit hos barnmorskan på rutinbesök och allt såg fortsatt bra ut :) Hon klämde på magen så jag trodde jag skulle avlida... kände att båda fortfarande ligger med huvudena neråt. Tänk om de kunde ligga kvar så! Det vore perfekt, jag vill ju föda vanligt och slippa snitt... 

Mitt järnvärde har gått upp efter att ha varit nere på 110 nu uppe i 125 som tidigare, bra! Järntabletterna biter alltså. 

 

Jag har nu varit hos mamma några dagar för att få lite miljöombyte. Vi var i Falköping i tisdags bara hon och jag och det var jättemysigt <3 Var dock helt slut efteråt! Men det var det värt :) 

En stor bonus med "hemresan" var att min älskade lillasyster kom hem från Australien där hon tillbringat de senaste 7 månaderna! :O Hon hade inte avslöjat när hon skulle komma men vi visste att det skulle bli denna veckan. Så i tisdags kväll vid 22- tiden kommer det en bil och det är hon!! Det var underbart att se henne igen <3 Stackarn var ju dödstrött efter en nästan 2 dygn lång resa där hon dessutom (tror vi) blivit matförgiftad och mådde pest på planet. Vi hann iaf prata ett par timmar om allt innan hon blev sämre igen stackarn. Hon har ju "missat" hela min graviditet och var allt lite nyfiken på den också :)

 

Lessen för rörigt inlägg...!