cyklissa.blogg.se

Gällande mtt problem med mina djupa magmuskler och att de är långtifrån vad de borde vara... Jag har letat info om detta samt besökt läkare men utan egentliga resultat. Kom i kontakt med Linda som driver Mammakliniken och pratade med henne häromdagen. Jag visade min mage via Skype och hur jag drar in magen. Hon sa att jag har en typisk sk "mammamage" och fick beröm för att jag gör på rätt sätt för att träna de DJUPA magmusklerna- tack för det. Hon sa oxå att DJUPET i magen är minst lika betydelsefullt som själva DIASTASEN (dvs magmuskeldelningen). Jag har ett jättedjup i min mage... ser tarmarna i ryggläge och har en ganska bred delning oxå. Ju djupare desto fler lager bindväv är skadad. Den kan vara uttänjd eller helt sönder. Det som är sönder är sönder och kan alltså inte läka medan en skada eller uttänjning kan läka mha tid och rätt träning. Jag är galet trött på och ledsen över min putande mage som gör att jag ser gravid ut plus att jag har skitsvårt med kläder. Ryggont uppkommer dessutom pga bristande stöd från magen och jag känner mig begränsad då jag är så oerhört svag just där.

Rådet jag fick var att fortsätta träna efter mammamage-appen och lägga in kortare pass i vardagen, tex dra in magen mellan två lyktstolpar osv. Hon sa oxå att detta är en SKADA på kroppen och ska ses som en sådan! Det tar tid att läka och helst ska jag inte lyfta någonting alls som är lite tyngre. Exempelvis mina barn, vilket naturligtvis inte funkar dock. Allt man gör ger ett ökat buktryck, vilket inte gagnar de djupa bukmusklerna och bindväven som är skadad. Jag ska ABSOLUT INTE träna magen på något annat sätt än efter appen. Vanlig styrketräning ska jag vara väldigt försiktig med. Eg ska jag inte träna något annat alls om jag enbart ska tänka på magen, samtidigt som jag måste det pga mår dåligt annars. Balansgång. Jag ger det till sommaren så får vi se om den fula magen krympt något och om ryggontet blivit bättre :/

Tyvärr finns oerhört lite kunskap inom detta och oftast tar sjukvården en diastas som ger problem inte på allvar då det inte är "farligt" i den bemärkelsen, utan kan "bara" ge lidande åt personen i fråga. Så det är verkligen inte lätt att veta var man ska vända sig eller vad man ska göra. Är jätteglad och tacksam att jag hittat någon som Linda som verkligen tar detta på allvar! Läkaren jag träffade fatta ingenting och tyckte att jag var löjlig som kom för en putande mage. Typ. 

Känner du igen dig i problemen eller vet nån som gör? Hör gärna av dig till mig.